mindquake

Idag vaknade jag upp av migrän.
Det är nog något av det värsta som finns.
Det är svårt att förklara smärtan man får när man har migrän.
Det närmsta jag kan komma är smärtan man får när man går in i ett bord.
Ni vet, när man vet att smärtan kommer, men det är en fördröjning på den.
Man väntar, förbereder sig och lika trogen som alltid kommer smärtan och man får skitont.



Sådan smärta får man i huvudet typ.
Fast smärtan kommer med varje hjärtslag som slår.
Dunk, Dunk, Dunk.
Man hinner liksom inte återhämta sig från smärtattacken innan det kommer en ny.

Nu, lite senare på eftermiddagen, har jag gjort en del ändå.
Bråkade med min dator, blev skitsur och gick bergsäker på den med dammsugaren.
Jag har drukit kaffe med min mor som var på ett kort besök och packat lite.
Min mor hade även med sig alkohol, så helgen är räddad.

Rosanna ska ha fest, och jag skulle gå vilket fall som helst, men det är alltid kul att ha lite dricka.
Terese kommer dit också, henne har jag inte träffat på ett tag så det är dags nu!
Sist vi skulle ses så fick jag migrän och var tvungen att stanna hemma.
Vilket sög, för jag hade sett fram som fan emot det.
Men jag antar att jag får vara glad att jag fick ett migränanfall nu, för då kommer det inte till helgen!
...Hoppas jag.
Nej, men så tätt brukar jag inte få det.