mindquake

Nu är klockan väldigt mycket igen, och jag kan inte sova.
Gav det hela ett tappert försök, faktiskt!... Men icke.
Istället gick jag upp och skrev min ansökan till en utbildning jag vill gå.
Jag hatar att skriva om mig själv sådär, när man måste vara så jävla positiv och sälja sig själv.
Jag har svårt att se mig själv som något annat än en misslyckad, sorglig, patetisk, ynklig prutt typ.


Men jag kan ju inte gärna skriva det i ett brev liksom.
Jag kan inte skriva att jag varje dag får en känsla av oduglighet så stark att den förlamar mig för en stund.
Jag kan inte skriva att jag tappat lusten till allt.
Jag kan inte skriva vem jag är, bara den jag vill vara.
Och sedan hoppas att den jag vill vara, duger.
Den jag vill vara finns ju inte liksom, men jag kan faktiskt ge sken av det.