mindquake

Just nu sitter jag med telefonen i ena handen och en kaffekopp i andra.
Hela dagen har jag fått ringa runt och kolla upp saker, ändra saker, bekräfta saker.
Allt detta på grund av att skatteverket har satt mig på fel adress.
Igår skickade jag iallafall in ett nytt papper till dem, för det där mailet jag skickade hjälpte tydligen inte.
Varför säger dom att jag ska maila en viss adress, om det inte hjälper?
Jag blir tokig.

Har haft kontakt med min gamla psykolog och hört med honom om han skickat iväg överlåtelsen hit till Varberg.
Det hade han minsann. Duktig Anders.
Jag fick då ringa den psykiatriska mottagningen här och kolla om dom skickat ut papper till mig ännu, för om dom hade gjort det, så hade dom inte kommit fram på grund av att jag inte bor där jag står skriven.
Dom hade iallafall inte skickat något ännu, vilket är bra, och den snälla personen i andra änden av telefonen skrev en liten notis om min felaktiga adress.

Nu sitter jag och ringer Sahlgrenska sjukhus i Göteborg, för att göra samma grej.
Se om de gjort en överlåtelse och isåfall vart de skickat den.
Och sen kontakta dem, för att se om de skickat till min felaktiga adress.
Fast det är upptaget hela tiden. Under två timmar har det varit upptaget nu.
Det känns som om allt har blivit mycket svårare än vad det ska vara.

Jag ska ringa vårdcentralen med, fast funderar på att skjuta upp det tills imorgon.
Jag känner mig helt tömd på energi och lusten finns inte riktigt där.
Det blir så när det känns som om man går i motvind.