mindquake

Sådärja.
Nu har jag flyttat och herjat.
Mest har jag varit sjuk, men jag lyckades herja på ganska bra ändå tycker jag.
Hade ju hjälp också, vilket var uppskattat.
Stig, min morbror, är en en flock elefanter i styrkan.
Han är smal och senig, och hur lång som helst. (Wtf liksom, varför kan inte jag vara jättesmal och lång?)
Jag fattar inte vart han från styrkan ifrån.



Mynta fick för sig att skriva ett Glad Påsk-sms till mig.
Jaha, se där ja. Trevligt.
Jag har inte hört av Mynta på jag vet inte hur länge och jag gav upp försöken jag gjorde att fika med henne efter typ 5 gången hon dissade mig.
Alltså, ibland försöker jag faktiskt, men man orkar ju inte jaga hela tiden.
Vi bodde typ grannar i Göteborg, en hållplats mellan bara, så såååå jävla svårt skulle det ju inte vara.
Men det var det tydligen.
Iallafall, vi smsade lite fram och tillbaka och hon tog faktiskt upp att vi borde fika snart.
Framsteg...! Lite för sent eftersom jag flyttade från göteborg igår. Haha.
Jag har en sådan jävla bra tajming!
Jag fick lite dåligt samvete att jag inte sagt något. Men sen så kom jag på att hon inte hört av sig på över 3 månader, då gick det över.
Vi får helt enkelt fika när jag är uppe i Göteborg någon gång.
Eller om hon kommer hit någon gång. Det är ju inte helt omöjlig det heller.

Jag är fortfarande sjuk, men på bättringsvägen.
Jag har ont i hela kroppen efter flyttningen och jag har skrapat upp hela höger arm på en jävla hängare när jag bärde lådor.
Jag är klumpig.