mindquake

Robin på café Vasa.

Halsont är inga roliga grejer.
Det ger mig anledning att dricka te, men det är faen inte roligt!
Jag hade ju kunnat dricka te ändå liksom.
Mitt goda te håller för övrigt på att ta sluta och mina ilands-problem bara växer!
Jag antar att jag får dricka de andra 30 påsarna te i den kartongen med, men det var ju inte därför jag köpte den.
Jag var ju ute efter de där 10, som affären inte behagade att ha separat.
Har lyckats att få slut på bra kläder med.
That sucks.

Klockan är ganska lite iallafall och dagen som kommer har jag planerat att packa lite smått, ta en dusch och möta upp Robin för att snylta en fika.
Ja, jag är så fattig nu att han faktiskt får bjuda mig.
Efter det ska jag möta upp Sara och se vad hon vill göra.
Antar att det kommer ha något med shopping och bröllop att göra.
Hon ska för övrigt träffa sin bröllops...fixare, eller nått, idag. Spännande!

Hittade en gammal bild på Robin i min Bdb som jag snodde, av mig själv.
Fast nu har han skägg och grejer.
Skägg liksom... Roligt!

I lördags var det fest minsann.
En gammal hederlig hemmafest hos Rosanna.
Vi kommer dit runt kl 22 på kvällen, och det är sjukt mycket folk!
Jag menar inte så att alla sittplatser var upptagna, utan alla ståplatser var upptagna med!
Det gick knappt att röra sig inne i lägenheten. Lätt över 50 pers inne i Rosannas tvåa.
Jag kände att jag inte alls var full nog för det hela, och svalde snabbt ner massor med vin.
Både folk från Varberg och Skåne var där som jag inte träffat på ett bra tag, vilket var roligt!
Det finns säkert jättemycket att skriva om den här festen, men just nu orkar jag inte.
Festen dödades runt halv 1 tror jag, av att störningspolisen knackade på dörren.
Men roligt var det långt efter det iallafall.
Blev av med lite smink och sådär, antar att jag glömde det inne på toan, men känns som om det var värt det ändå.
Det är enormt längesedan jag var på en sådan flippad fest.

Rosanna

Underbar fredag skulle jag vilja påstå.
Lugn hemmakväll med drinkar, öl och vattenpipa.
Jag, Sara, Daniel och Johan har suttit i vårat vardagsrum och pratat mest, rökt vattenpipa, samtidigt som vi småkollat på animal planet.
Ölen har dominerat, och en hel del konstiga historier.

Imorgon är det fest hemma hos Rosanna och jag ser fram emot det enormt!

Inatt uteblev sömnen igen.
Jag har iofs sovit lite idag, ett par timmar sådär.

Satt och pratade med Robin och diskuterade sådant vi alltid diskuterar.
Det förflutna.
Det är konstigt att vi alltid kommer in på det, påpekade jag till honom.
Antar att han höll med, och så diskuterade vi det lite mer.

Robin är en gammal... Flört kanske?
Jag vet inte riktigt vad man ska kalla det hela faktiskt.
Något var det, men det blev aldrig liksom.
Detta var flera år sedan nu, men vi har haft kontakten efteråt och till och med träffats.
Inget sådant helt enkelt, men han är lätt att prata med och det känns väldigt skönt ibland.
Dessutom går det att jävlas med honom utan att han tar åt sig, det är ett plus.
Folk har en tendens att ta åt sig när jag flummar.

Iallafall sa vi att vi kanske skulle ta en fika till veckan, får se hur det blir med med.
Hade ju varit trevligt medan man fortfarande bor här liksom.

Ännu en bild från Angelica som jag lekte lite med.
Försökte gå lite åt cartoon/tavla/kladd-hållet
Jag antar att man med enkla medel kan göra såhär med en bild, fast jag är ju perfektionist när det kommer till mina bilder jag gör om så det tog ett tag. Antagligen 20 olika lager där jag trixat och lappat.

 

Här ovan ser vi en Emelie.
Naturligt vacker tjej verkligen, även om jag pillat lite på bilden.
Av någon oförklarlig anledning ville hon ha bruna ögon, vilket jag inte kan förstå.
Vem vill ha bruna ögon egentligen? Nejnej, jag gillar hennes gröna.

Idag vaknade jag upp av migrän.
Det är nog något av det värsta som finns.
Det är svårt att förklara smärtan man får när man har migrän.
Det närmsta jag kan komma är smärtan man får när man går in i ett bord.
Ni vet, när man vet att smärtan kommer, men det är en fördröjning på den.
Man väntar, förbereder sig och lika trogen som alltid kommer smärtan och man får skitont.



Sådan smärta får man i huvudet typ.
Fast smärtan kommer med varje hjärtslag som slår.
Dunk, Dunk, Dunk.
Man hinner liksom inte återhämta sig från smärtattacken innan det kommer en ny.

Nu, lite senare på eftermiddagen, har jag gjort en del ändå.
Bråkade med min dator, blev skitsur och gick bergsäker på den med dammsugaren.
Jag har drukit kaffe med min mor som var på ett kort besök och packat lite.
Min mor hade även med sig alkohol, så helgen är räddad.

Rosanna ska ha fest, och jag skulle gå vilket fall som helst, men det är alltid kul att ha lite dricka.
Terese kommer dit också, henne har jag inte träffat på ett tag så det är dags nu!
Sist vi skulle ses så fick jag migrän och var tvungen att stanna hemma.
Vilket sög, för jag hade sett fram som fan emot det.
Men jag antar att jag får vara glad att jag fick ett migränanfall nu, för då kommer det inte till helgen!
...Hoppas jag.
Nej, men så tätt brukar jag inte få det.

 

Jag träffade och bodde med sjukt härliga människor.
Det är inte alla som man har kontakt med nu längre, men de flesta iallafall.
Efter två år ute på den skolan så har man enormt många bra minnen.

Efter kjesäter flyttade jag tillbaka till varberg ett par månader innan jag flyttade till Göteborg.
Jobbade för GodEl, och kan numera allt om el och certifikat, rörlig och fast.
Ska inte gå in på det, för det är skittråkig. Nyttigt att veta, men tråkigt.
Tjänsten drogs in och jag blev arbetslös.
Och det är där jag sitter nu.
Ett litet tag till innan jag beger mig från Göteborg igen.

Godmorgon!

En ganska schysst nattsömn idag, vilket känns i hela kroppen. 6 timmar lyckades jag sova. Med "sova" menar jag att jag sov och vaknat om vartannat, men jag lyckades somna om varje gång.
Sitter med morgonkaffet, lyssnar på Hoobastank och funderar på vad jag ska göra något idag.

Har funderat lite över vad jag har gjort de senaste fem åren. Och egentligen har jag väl gjort ganksa mycket, men det känns mest som strunt.

2005 flyttade jag till Eskilstuna, bodde i en schysst lägenhet nära centrum och kände mig halvt fri.
Jag skulle plugga upp betyg var det tänkt, men så blev det väl inte direkt.

Efter lite över ett år i Eskilstuna så begav jag mig hem till Varberg igen då jag kände att jag behövdes där ett tag.
Senare detta året, 2006, impulssökte jag inte till en skola i vingåker/katrineholm.
Jag var väl inte direkt seriös när jag gjorde det, men in kom jag ändå.
Två veckor senare satt jag på ett litet internatrum mitt ute i ingenstans och undrade varför jag någonsin tyckt att detta var en bra idé.
Det visade sig ju sen att det var världens bästa idé.

Jag hade en pojkvän under denna tiden också.
Eller ja, vi blev tillsammans sommaren 2004, så han hade varit med ett tag minsann.
Han bestämde sig iallafall för att dumpa mig sisådär 3 månader efter jag börjat på kjesäter, skolan. Jag blev helt krossad om jag ska vara ärlig. Antar att det var väntat, men det kändes som om jag dog lite ändå.

Jag antar att detta är en av de svåraste tiderna i mitt liv.
Jag var helt förvirrad, och jag hade ingen jag fullt kunde lita på vid denna tiden nära mig.
Jag bodde ju långt ifrån alla mina bättre vänner och familj.
Ungefär här kändes det som om det var världens sämsta idé att flytta 40 mil.

Jag hade tur dock, de som jag umgåtts med mest på skolan förstod hur det låg till och hade inget emot att jag blev ett känslomässigt vrak som vandrade runt och grät och blev frånvarande och fräste. De första dagarna efter jag vart dumpad så hatade jag alla killar, dom var kukhuvuden hela bunten.
Vilket var lite småjobbigt, då jag mer eller mindre nästan bara hängde med killar då.
Fast dom var mig änna tappra kämpar. Eller så var dom rädda för mig, jag vet faktiskt inte.

Ett av mina starkaste minnen från kjesäter-tiden är just från när jag var det där vraket.
Jag försökte verkligen att inte stänga in mig och deppa, men det blev lite så ändå.
Marcus, en av de som stod ut med mig, fattade av någon konstig anledning hur det var.
Jag ville inte vara ensam, men orkade inte heller vara social.
Han erbjöd sitt sällskap genom att sitta i min säng och läsa en bok högt för mig medan jag låg invirat i ett täcke brevid och bara lyssnade. Jag minns inte vad det var för bok, jag lyssnade inte direkt tror jag, men det var så jävla skönt att inte behöva vara ensam.

Och nu känns det som om det blev lite långt det här, så jag fortsätter att berätta mer sen, om varför Kjesäter grävde sig in i minnet och hjärtat på mig och varför jag idag ser det som en av de bästa tiderna i mitt liv.

Ibland får jag små uppdrag när det kommer till photoshop.
Här är resultat från ett bröllop i Norge;



Det var min syster och hennes, soon to be, man som hade tagit lite kort som de ville skicka tillbaka till brudparet.
De ville också att jag trixade lite med vissa bilder så det gjorde jag.



Det tar ju givetvis enormt lång tid, om man som jag gillar detaljer.
Men det är det värt, när man ser resultatet tycker jag.

Eftersom jag kommer gå på två bröllop iår, min systers och en av mina bästa vänner, så kommer jag ha lite att leka med sen. I och för sig så är det lite senare iår, men ändå.
Jag ska dessutom vara brudtärna åt båda.
Jag kommer vara en väldigt söt brudtärna.

Det här är soffan jag dregglar över.
Den ser så sjukt mysig ut och den är stor!
Jag gillar stora, mysiga soffor.

Divanen är stor som en 120-säng, hur underbart är inte det?
Klicka här för att komma till soffan.

 

Nu är klockan väldigt mycket igen, och jag kan inte sova.
Gav det hela ett tappert försök, faktiskt!... Men icke.
Istället gick jag upp och skrev min ansökan till en utbildning jag vill gå.
Jag hatar att skriva om mig själv sådär, när man måste vara så jävla positiv och sälja sig själv.
Jag har svårt att se mig själv som något annat än en misslyckad, sorglig, patetisk, ynklig prutt typ.


Men jag kan ju inte gärna skriva det i ett brev liksom.
Jag kan inte skriva att jag varje dag får en känsla av oduglighet så stark att den förlamar mig för en stund.
Jag kan inte skriva att jag tappat lusten till allt.
Jag kan inte skriva vem jag är, bara den jag vill vara.
Och sedan hoppas att den jag vill vara, duger.
Den jag vill vara finns ju inte liksom, men jag kan faktiskt ge sken av det.

Ibland är Börje bara för söt.
Inte bara det att han sover överallt, han sover gott överallt!

Min syster lägger ut lite saker på tradera nu så tänkte ta och göra lite smygreklam för henne.
Hon säljer bland annat denna snygga smyckehållare som är köpt i Spanien.



För att komma till hennes auktioner klicka här.

Det har varit en härlig helg faktiskt.
Även om jag är otroligt fattig just nu så känns det bra.
Fick ett fyllesamtal inatt dessutom, vilket var sött.
Blev iofs väckt, men det gjorde inget alls, det kändes mest bara bra.
Tror inte jag var så rolig att prata med, då jag var sjukt trött, men iallafall.
Jag brukar vara enormt bra på att fylleringa människor själv, fast eftersom jag den sista tiden dragit ner enormt mycket på mitt alkoholintag så har den traditionen halvt dött ut.
Jag gillar ju vanligtvis inte att prata i telefon, och gör det väldigt sällan.

Nu ska jag gå och stirra lite på Sara så att hon förstår att vi borde börja laga mat.

Ville bara ta och rekommendera den här filmen;



Såg den just på svt och kände att "Wtf?! Varför har jag inte sett den här innan?"

Lördag morgon och jag sitter med en kopp te och dagens första snus.
Planerna för idag är att min mor och hennes sambo ska komma upp till Göteborg och hälsa på. Sara ville dessutom till någon möbelaffär, så ska väl passa på att ta oss dit när vi har till gång till bil.
Jag har för övrigt redan hittat den soffan jag ska ha när jag flyttar till en egen lägenhet.
Den är sjukt fin och mysig, ska ta och visa den någon gång.



Igår blev det ju dipp och sådär, som jag nämnde.
Men istället för att kolla film så satt vi och spelade bomberman.
Jag lyckades på något sätt vinna en gång faktiskt, men om jag ska vara ärlig så är jag verkligen skitkass på just bomberman. Fast det är ändå roligt!




Gick och la mig i hyfsad tid, men vankande runt 3.30.
Jag hatar att jag gör sådär, vaknar.
I natt kunde jag dessutom inte somna om heller så jag kollade på film.
Det blev The Boondock Saints II - All Saints Day.
Jag blev lite besviken faktiskt, då ettan är grymt bra.
Men jag antar att det är så med de flesta uppföljare

Ja, då var det fredag igen då.
Denna veckan har gått väldigt fort, även om jag inte gjort direkt mycket.
Ikväll blir det iallafall lite vin och grönsaker med dipp.



Sara och Daniel är och handlar nu och själv hade jag tänkt att gå ner till araben på hörnet lite senare.
Att gå till araben är helt enkelt att gå till den lilla livsmedelsbutiken som ligger runt hörnet.
Jag kommer sakna araben, dom är alltid så trevliga där inne och dom packar min matkasse.
Jag älskar att dom packar min matkasse!

Undrar om det går någon bra film på Tv ikväll.
Man borde kanske kolla upp.
Trevlig helg!

Alltid när jag ska sova, eller försöka sova, så kollar jag på någon serie.
I natt kollade jag klart på första säsongen av Being human.
Väldigt bra, så den rekommenderar jag!
Handlar om tre vänner; en vampyr, en varulv och ett spöke.
Den bjuder på skratt, konflikter och tankar.



Nu sitter jag och dricker lite te för jag kan inte sova.
Antar att det har något att göra med att jag sov ungefär 15 timmar igår/idag.
Jag ska ta och pilla lite med bloggen och se som den vill göra som jag vill nu tänkte jag.
Jag är sämst på det här med koder och vad allt nu heter, men det blir ju inte bättre av att jag klagar.
Fast även om det inte blir bättre av att jag klagar över det, så hindrar det inte mig från att klaga ändå.

Ofta när jag har tråkigt så brukar jag redigera någon bild i Photoshop.
Jag är inte någon expert, jag tycker bara det är roligt och det fördriver tiden enormt bra.
Oftast blir det bilder på mig själv eller min syster, men det brukar bli uttjatat.
Angelica, en vän från Kjesäter, skickade några bilder till mig som jag fick leka med.
Här är ett resultat;



När man ser bilderna sådär jämte varann så kan man tro att jag tycker att Angelica har många fel, men så är inte fallet. Jag blev förvånad själv när jag såg hur mycket jag ändrat.
För att för mig ser Angelica precis ut sådär som efterbilden visar.
Hon är snygg helt enkelt.

Jag kommer att lägga upp mer bilder som jag redigerat här på bloggen, så om det intresserar så kan man ju kika lite då och då.

Idag åkte jag till mitt sista möte med Anders.
Anders har under det senaste året varit min psykolog här i Göteborg.
Jag har både uppskattat och hatat saker han sagt till mig.
Vissa grejer håller jag fortfarande inte med om alls.
Av någon anledning kläcker jag ur mig;
- Haha, men jag hade gärna läst vad du skrivit om mig ändå, som ett litet facit liksom.
Det var tydligen inga problem, då man har rätt till det.
Det hade jag ju inte en aning om.
Hade jag vetat det hade jag nog inte frågat faktiskt.

Han skrev ut ett år av anteckningar och det blev minsann en bunt.
Jag har stirrat lite på kuveret här hemma, men jag har inte öppnat det.
Är inte säker på om jag vill läsa faktiskt.

Det är konstigt att läsa en annans bedömning om en själv.
Jag har gjort det en gång innan och jag fick en klump i magen.
Det kändes som om det inte alls var jag, även om allt stämde.
Men det blev plötsligt så verkligt att se det på papper.
Ja, det är svårt att beskriva...

Jag kommer ju läsa det så småningom.
Är ju fruktansvärt nyfiken av mig.
Frågan är väl om jag kommer ångra det eller inte.

Då var det dags.

Jag har funderat ett tag på att skaffa en blogg, men alltid slagit bort tanken.
Men nu så har jag inte längre fler motargument till varför jag skulle göra det så... Tada..!

Jag kommer fixa designen säkert.
Någon gång.
Kommer ta tid, för att jag är en person som har en tendens att skjuta upp saker.

Jag är också en person med mycket tankar.
Tankar som inte är relevanta för omvärlden som jag ser det.

Jag låg i natt och funderade massor.
På allt möjligt och jag kände bara att jag ville få ur mig saker.
Jag kommer inte spamma min blogg överallt, utan kommer ha den som mitt eget bollplank.
Det här är min blogg, mina regler, mitt liv.

Välkommen in i min bubbla.